Här hemma är det riktigt trotsålder på gång, allt ska sägas nej till, och det gnälls, tjafsas och bråkas så fort man kan.. RIKTIGT jobbigt! Men hellre nu än när bebis nr. 2 kommer. Å andra sidan är Céline så himla kul att vara med (de dagarna hon är på humör). Hon har en förmåga att börja prata om saker som hänt och dessa konversationer ploppar upp lite då och då. I morse tex. så spillde hon vatten med flit (trots!) på bordet i vardagsrummet och pappa blev sur och sa åt henne.. (hon började så klart gråta bara för att..!)
Vid middagen drog hon då upp detta när hon höll sin mjölkkopp i handen:
-Nej nej Céline inte spilla vatten.. pappa arg.. pappa torka.. nej nej..! Och så viftade hon med sitt finger för att visa nej nej haha gullungen 🙂
Och så tog hon tag i sin kopp hårt med båda händerna.. liksom för att visa att hon lärt sig av händelsen tidigare och att hon gärna ville prata om det igen. Det är verkligen en skum känsla.. att hon blivit så stor att vi nuförtiden har konversationer (emellan allt trots skrik och bråk då förstås haha!)
Mammas lilla trotsunge, vad jag älskar dig! <3